Mikrobiom och Personlighet

Vår tarmflora har en väldigt stor betydelse över vad vi har/får för personlighet. Vid en studie på möss delades dessa in i två grupper; ena gruppen bestod av de modiga och nyfikna, och den andra gruppen bestod av de tillbakadragna, rädda och blyga mössen. Därefter extraherade man tarmfloran från vardera grupp och injicerade i den andra gruppen. Här fann man att de modiga och nyfikna mössen blev blyga och rädda efter mikrobiombytet!

Man fick samma resultat med andra gruppen, där de blyga och rädda mössen blev modiga och nyfikna! Kopplingen mellan tarmfloran och hjärnan är Vagusnerven (kranialnerv 10), som löper från hjärnan och ner till samtliga organ i kroppen, därav mag-tarmsystemet.

I samma studie klippte forskarna då av vagusnerven och personlighetsförändringen uteblev!

Mikrobiom och Autism

Forskare i USA har undersökt om mikrobiomet påverkas av neurologiska sjukdomar. I studien användes modifierade möss med autismliknande symptom. Det första fyndet var att mikrobiomet skiljer sig från det hos friska möss. När forskarna utfodrade mössen med foder som var berikat med bakterien Bacteroides fragilis minskade mössens autism-liknande symptom avsevärt. Bakterierna lever i symbios med människan.

I ett separat experiment fick friska möss en diet som berikades med de ämnen som Bacteroides fragilis vanligtvis bryter ner och som finns i större mängder hos autistiska möss. Mössen visade då vissa beteendestörningar. Forskarna anser att resultaten visar på en koppling mellan mag-tarmkanalen, mikrobiomet och mössens hjärnor.

Propionsyra

Propionsyra är en organisk syra som skapas av tarmbakterier medan syntetiskt framställda salter kallas propionater.
Dessa får endast användas till förpackat bröd, ytbehandling av ost och till vissa konditorivaror. Denna syra fungerar som ett konserveringsmedel och används för att undvika mögel, svamp och bakterier.

Forskare i USA har gjort studier med propionsyra på råttor i laboriatorium och kunde då konstatera att råttorna uppför sig som autistiska efter att de fått i sig små mängder av syran!

Mikrobiom och Stroke

Vårt mikrobiom, vår tarmflora, har förmågan att vid en stroke (i hjärnan!) transportera sig från tarmsystemet till hjärnan och reducera skadan/inflammationen som stroken orsakar.
Våra tarmbakterier kan alltså ha en avgörande faktor på hur allvarligt drabbade vi blir vid en stroke. Det är makalöst! En god tarmflora är av största betydelse.

Mikrobiom och IBS

IBS eller Irritable Bowel Syndrome är en form av funktionsstörning i tarmen som gör att den är extra känslig. IBS drabbar 15% av befolkningen. Denna störning kan inte påvisas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är störda. Det har visat sig att personer med IBS faktiskt kan ha en ökad känslighet i hela mag-tarmkanalen

Utlösande faktorer kan vara tarminfektioner, inflammationer, depression, ångest, stress, genomgångna trauma samt antibiotikabehandling.

Eftersom stress har visat sig hämma vagusnerven (förbindelsen mellan hjärnan och tarmen), med ökad genomsläpplighet hos tarmslemhinna till följd och därigenom möjliga inflammationstillstånd kopplade till detta så kan det vara viktigt att se över sin vardag, sitt sätt att arbeta, hålla rygg och nacke i bra skick, se till att det finns tid för vila och avkoppling men även hålla sig fysiskt aktiv.

Tarmflora, kost och sjukdom

Processade fetter och socker påverkar vår tarmflora negativt. Socker skapar aggressiva tarmbakterier som ökar suget efter mer socker som i sin tur skapar inflammationer i kropp och tarm.

Detta kan bilda en stor andel bakterier vars hölje består av ett ämne som heter lps, lipopolysackarider. När dessa bakterier dör och kommer ut i blodomloppet, luckras tarmbarriären upp, så att lps lättare kommer ut i blodomloppet. De kan då öka de inflammatoriska processerna i kroppen och hämma immunförsvaret. Det finns studier som visar att personer med alzheimers och svår depression har onormalt höga nivåer av lps.

En förändrad kost förändrar tarmbakterier väldigt fort. Redan efter 24h ser man nya bakterier som skapar ett begär efter vad vi ätit. Det tycks alltså vara så att bakterierna i mag-tarmsystemet kan styra vad vi blir sugna på.

Socker vs. Kokain

Socker aktiverar samma belöningssystem i hjärnan som kokain, men socker ger ett starkare beroende än kokain! När man lockade möss som blivit beroende av både socker och kokain, med båda substanserna samtidigt, valde samtliga möss sockret istället. Inte för att det är ”snällare för kroppen”, utan för att det hade skapat ett kraftigare beroende i hjärnan! Här nedan i bilden ser man hur beroendecentrat i hjärnan lyser upp när mössen får i sig socker jämfört med kokain. Det skapar en kraftigare reaktion i vårt belöningscentra när de får i sig socker. (Möss är enormt likt oss människor i DNA och används därför vid forskning för att efterlikna våra resultat)

Mikrobiom och Högt Blodsocker

Eftersom en dålig tarmflora kan göra oss dubbelt så känslig för stressoch kortisolutsöndring/produktion, så kommer en dålig tarmflora även att påverka vårt blodsocker och mycket stresshormon i kroppen kan göra oss insulinresistenta.

Kortisolet, som är enormt energikrävande, vill föra in socker i blodbanan för att kunna förse muskulatur med snabb energi för att kunna upprätthålla sin höga förbränning. Insulinet däremot vill föra socker ut ur blodbanan.

Höga stressnivåer kommer kunna visa på högt blodsocker. Får man då extra insulin via injektion, så kommer kortisolet i blodet att öka ännu mer för kroppens stressystem är dominant(sympatiska systemet handlar om överlevnad) och den vill fortfarande ha socker i blodet och vi riskerar då att bli mer insulinresistenta.

Blir vi av med stressen så minskar kortisolet och nu kan insulinet börja plocka bort sockret ur blodet och våra blodsockernivåer kan sjunka.

Man har undersökt och sett att justering av kotkroppen minskar amylas i salivet. Amylas är ett enzym som via salivet i munnen börjar bryta ner och spjälka kolhydrater, socker, för att förse kroppen med snabb energi. Ju högre nivåer av kortisol vi har i blodet desto högre nivåer av Amylas. Genom justering av ryggens kotkropp minskar man nivåerna av kortisol i blodet och behovet av kolhydratsnedbrytning minskar med en lägre amylasaktivitet som följd.

”Slow & Foggy” likt tonåringar

Salt och processad fet mat (skräpmat) påverkar mikroboimet i våra tarmar till det negativa. Mer agressiva tarmbakterier skapas som ökar vårt begär efter mer salt och fettig mat (skräpmat). Dessa bakterier förtjockar dessutom höljet på nerverna i vår frontallob i hjärnan, så signalerna går ”trögare igenom”. I frontalloben sitter vår personlighet, en del av vårt minne, vår koncentration, vår intelligens, vår förmånga att kontrollera och reglera känslor som ilska, irritation, glädje och sorg. Men även förmågan att styra nyfikenhet, entusiasm och intresse.

Hos möss som matades med salt och fet mat försämrades deras kognitiva funktioner så markant att de inte längre kunde hitta ut ur den labyrint de tidigare klarat utan bekymmer. Det är oroväckande! De fick dessutom försämrat närtids- OCH långtidsminne!

När nerverna i frontalloben blir förtjockade blir vi mer trögtänkta pga den långsammare signalöverföringen och vi får ett ökat behov av sömnför att återhämta oss från den ”dagliga energiförbrukningen” som ökat pga detta. Man kan nästan jämföra det med att vara lat, men här finns det en biologisk förklaring till latheten.

Vilken grupp av människor låter det nu som jag beskrivit?

Tonåringar! Se på ungdomar/tonåringar, kolla på deras matvanor samt hur deras sömnbehöv och personlighet förändrats? De äter oftast mer skräpmat än övriga populationen, deras sömnrytm är ordentligt rubbad/oregelbunden, deras attityd kan reta gallfeber på de flesta föräldrar, de kan få känslostormar som saknar proportioner till vad som egentligen hänt, de kan ses som lata, snabbt tappa intresse för aktiviteter och ha ett närminne som en guldfisk! Börja då med att kolla på kosten och bilda en uppfattning om deras tarmflora, det kan hjälpa dem (och dig som närstående) mycket!

När vi äter skräpmat ökar vi de agressiva bakterierna i vår tarmflora, och dessa agressiva bakterier kommer ta över de passiva bakterierna, och de agressiva vill ha mer skräpmat. De agressiva bakterierna skapar inflammationer i tarmen, de hämmar vårt immunförsvar och de kommer förändra hur vår hjärna fungerar.

När man matar möss med fet mat, har man även sett att hormonetleptin, som säger till vår hjärna att ”jag är mätt”, hämmas. Mössen vill då äta mer och mer och mer. Hjärnan kan till och med tro att kroppen svälter eftersom den inte känner av leptinet. Detta kompenserar den genom att göra oss ännu hungrigare.

Hormonen insulin och leptin samverkar med varandra. Insulin blockerar transporten av leptin till hjärnan, vilket innebär att ju mer insulin man utsöndrar desto mindre leptin når fram till hjärnan. Detta kan skapa en ond cirkel som är svår att ta sig ur. Ju mer man äter desto mer insulin och mindre leptin utsöndras, vilket främjar fettinlagringen och skapar ökad hunger. Detta är ett relativt modernt problem eftersom insulin framför allt utsöndras vid intag av snabba kolhydrater,vilket har blivit ett allt vanligare inslag i vår kost.

Probiotika

Probiotika är kost eller kosttillskott som innehåller miljontals goda bakterier från tusentals olika stammar som främjar tarmhälsan och vår tarmflora. De probiotiska bakterierna fäster på slemhinnan i tarmen och genom att ta upp ett möjligt bindningsställe försvårar de för andra (mindre bra) bakterier att fästa på tarmslemhinnan.

I två studier som gjordes, 2011 och 2015 (Brittish journal of nutrition), gav man 50 personer probiotika, som de skulle dricka dagligen. Vad man fann var att depression och ilska minskade hos testpersonerna. Fynden var så intressant så man gjorde om studiden men nu enbart på studerande ungdomar. Vad man nu fann var att deras sjukdagar från skolan minskade och deras stressnivåer sänktes! Detta var testpersoner utan några uttalade besvär med värk, smärta, ilska, depression, stress eller liknande. Det var helt asymptomatiska personer.

Så enbart genom att förändra vår tarmflora kan vi förändra vårt beteende och mående.
En annan mycket bra sak att veta om… vid en antibiotikakur är det som att någon släpper ner en atombomb i vårt tarmsystem. Antibiotikan dödar inte bara de dåliga bakterierna, utan även de goda!

Efter ungefär 8 veckor är antalet bakterier återställt i antal, MEN.. det är nu en stor majoritet av agressiva bakterier istället, vilka skapar en inflammationsproblematik i kroppen, istället för en mix av agressiva och passiva. Som jag skrev innan, i rätt proportion är alla goda, vi behöver båda.. men i rätt balans!

Efter en antibiotikakur bör man alltid äta en kur med Probiotika, för att återställa mångfallden av mikrobiom och mjölksyrabakterier i våra tarmar för att undvika framtida problem! Probiotika är även ett väldigt hälsosamt kosttillskott även om man inte ätit antibiotika! Det är även en fermenterad kost.

Fermenterad kost

Syrad mat, även kallat fermenterad mat, innebär att livsmedlen konserveras och förädlas med hjälp av mikroorganismer vilket medför en förändrad smak, doft och konsistens. Genom fermentering (jäsning) bildas hälsosamma mjölksyrabakterier som kan bidra till en bättre maghälsa genom att hjälpa magen och tarmen att bryta ner mat, bilda vitamin K, vitamin B12, folsyra och pantotensyra (vitamin B5). Mjölksyrabakterierna kan stärka tarmväggen, ta upp plats i tarmen och tränga undan ovälkomna bakterier.

Kimchi, kombucha och surdegsbröd, samt mejeriprodukter som kefir, filmjölk och helt vanlig yoghurt är alla exempel på syrad mat.